Författaren Madeleine Hessérus berättar om sin väg in i dansen:
Så långt tillbaka jag kan minnas har jag varit hängiven Rörelsen. Ett av mina allra första minnen är hur jag en tidig morgon står vid en halvöppen dörr till mina föräldrars sovrum och upptäcker hur en mängd små guldskimrande partiklar dansar runt i luften, dammkorn får man förmoda, som kommit i rörelse av luftströmmen vid dörren och som fått färg av solljuset. Jag kan inte ha varit mer än två, kanske tre år, men jag minns upprymdheten över att ha fått syn på något som så ogripbart och oväntat rör sig i luften.