På Balettklubbens möte den 28 mars 2026 var temat Lifar/Forsythe inför nypremiären 1a april. Verken gavs första gången på Operan i Stockholm 2021. Inbjudna gäster var Thierry Guiderdoni som instuderar William Forsythes verkIn the middle, somewhat elevated och dansarna Maya Schonbrun och Luiza Lopez.
Serge Lifar koreograferade balettenSuite en Blanc 1949 för Parisoperans dansare. Lifar var från Ukraina. Som ung dansare kom han till Ballet Russe i Paris på 1920-talet. Efter sin tid där blev han anställd på Parisoperan 1929 där han var verksam som dansare, balettchef och koreograf i tre årtionden. Han tog den klassiska baletten till en ny nivå under 1900-talet.
Efter andra världskriget blev han avstängd från Parisoperan då han ansågs ha samarbetat med Nazisterna under ockupationen av Paris. Han kom dock tillbaka till Parisoperan 1947 och stannade där till 1958. Efter det satte han upp sina baletter i olika internationella kompanier. Lifar skrev även böcker om koreografi och en biografi om Sergei Diagilev. Han hann koreografera 50 baletter och skriva 25 böcker under sin livstid.
Serge Lifar på bilden här ovan
Dansarna Maya Schonbrun och Luiza Lopez berättade om hur det är att dansa i Suite en Blanc. Luiza dansar samma roll som hon gjorde 2021. Hon säger att det är utvecklande att komma tillbaka till koreografin och att hon kan fördjupa och utmana sig mer denna gång.
Maya tycker koreografin är utmanande med att hon här måste använda överkroppen på ett friare sätt än vad koreografin i hennes tidigare klassiska roller har krävt. Båda nämner att de får utmärkt vägledning av den före detta dansaren Charles Jude vid Parisoperan som instuderar baletten. De tycker också att musiken av Edouard Lalo är njutbar att dansa till. Musiken skrevs ursprungligen till baletten Namouna 1882.
William Forsythe från New York är koreografen som under sin tid som konstnärlig chef för Ballett Frankfurt förvandlade kompaniet till en av världens främsta dansensembler. Hans In the middle, somewhat elevated koreograferades1989 till Thom Willems technosynkoper. Forsythe har liksom Lifar tagit dansen till nya nivåer med utgångspunkt i den klassiska balett tekniken.Thierry Guiderdoni som instuderar verket på Operan i Stockholm började som dansare i Stuttgart hos världskoreografen John Cranko. Senare kom han till Ballet Frankfurt där han stannade under sin resterande danskarriär. Numera instuderar han verk av Forsythe i kompanier världen över.
Han berättar om Forsythes krävande teknik. Hur dansarna måste tänja på kropparna och förlänga alla sträckningar till det yttersta och längre.
Maya Schonbrun och Erik Rudqvist i verket In the middle somewhat elevated på bilden här ovan
Han berättar att arbetet med Forsythe i studion var en oerhört kreativ process där dansarna var delaktiga i skapandet av koreografin.Han berättar också om varför In the middle, somewhat elevated har blivit så berömd och efterfrågad världen över. När den kom var den något helt nytt. Det finns ingen dekor bara en svart scenintäckning och en lampa som belyser dansarna uppifrån. Musiken av Thom Willems var redan skapad men anpassades under arbetets gång med koreografin. Det är ett dynamisk suggestivt verk med kraftfull synkoperad teknomusik.
Dansarna Maya och Luisa understryker det Thierry sagt och säger att det är ett oerhört fysiskt krävande verk. Musiken bär dem och ger dem stor hjälp till att hitta in i den koreografiska stilen. De säger vidare att det ger en kick att dansa verket och att de känner sig helt höga efteråt av adrenalin påslaget det ger. De dansar bägge i båda verken men på olika kvällar.
Vid pennan, Margareta Lidström